Page 1
Page 2
Page 3
Page 4
Page 5
Page 6
Page 7
Page 8
Page 9
Page 10
Page 11
Page 12
Page 13
Page 14
Page 15
Page 16
Page 17
Page 18
Page 19
Page 20
Page 21
Page 22
Page 23
Page 24
Projektbroschyr Low Energy Apartment Futures LEAF www.lowenergyapartments.eu Innehll Introduktion 3 Bakgrund 4 LEAFs verktyg 6 Fallstudier 7 Resultat 15 Slutsatser 16 Policyrekommendationer 20 Finansirer 22 Mer information 23 Ansvaret fr innehllet i denna publikation ligger hos frfattarna. Det terspeglar inte ndvndigtvis Europeiska unionens sikt. Varken EASME eller Europeiska kommissionen r ansvarig fr ngon anvndning som kan gras av informationen hri. Introduktion Low Energy Apartment Futures LEAF var ett europeiskt projekt vilket syftade till att ka energieffektiviteten i flerbostadshus. Projektet skapat och finansierat av Europeiska Unionens Intelligent Energy Europe IEE och lokala organisationer i flera lnder pgick under tre r frn mars r 2013 till mars r 2016. tta organisationer frn sju olika lnder deltog 1 Changeworks Skottland 2 ALE Lyon och FLAME Frankrike 3 Uppsala Universitet Sverige 4 Centre for Sustainable Energy England 5 Energiaklub Ungern 6 e7 sterrike 7 Fraunhofer Institute of Tyskland Building Physics IBP Projektets avsikt var att identifiera och verkomma hinder fr energieffektivisering av flerbostadshus. Det innefattade att identifiera brister i energideklarationen samt svrigheter som att engagera gare. Vi har arbetat med fallstudier fr att skapa anvndbara metoder och verktyg samt formulerat rekommenderade riktlinjer och policys. Denna broschyr ger en versikt av projektet vrt arbetsstt fallstudierna slutsatser och resultat. 3 1 4 3 2 7 6 5 Bakgrund Utmaningen P grund av kande energipriser och vrldsomfattande anstrngningar fr att tackla klimatfrndringarna blir det mer och mer viktigt att energieffektivisera vra bostder. EU har beslutat om en minskning av utslppen i EU med 20 av 1990-rs niver till r 2020.1 Energianvndningen i bostder str i nulget fr en fjrdedel av de energirelaterade vxthusgasutslppen i Europa2 . En minskning av detta kan uppns genom energieffektivisering och beteendefrndring. Att minska hushllsenergifrbrukningen gynnar de boende genom att gra deras hem billigare och enklare att vrma ngot som r srskilt viktigt eftersom nstan 10 av hushllen i Europa inte har rd att vrma sina hem p ett adekvat stt3 . 43 av alla europer bor i lgenheter s att ta itu med energieffektiviteten i dessa byggnader r viktigt fr att n mlen energieffektivisering och minskning av koldioxiutslpp. Flerbostadshus r dock av flera anledningar ofta svra att energieffektivisera. 1 European Commission 2013 2 European Environment Agency 2011 3 EU Fuel Poverty Network 2013. Detta refererar till 27 medlemsstater. 4 Eurostat European Union 2011 4 Befolkning 43 25 av Europas befolkning bor I lgenheter. 4 Energianvndningen i bostder str fr av de energirelaterade vxthusgasutslppen i Europa. 2 43 9.8 av hushllen i Europa har inte rd med en adekvat uppvrmning av sina hem. 3 Statistik Energideklarationen ska tillhandahlla information om hur energifrbrukningen i bostder kan frbttras men i vissa lnder har de begrnsningar speciellt gllande flerbostadshus I Storbritannien och Frankrike r inte energideklarationer fr helabyggnader tillgngliga fr alla byggnader vilket innebr att energideklarationen inte ser till byggnaden som helhet eller tar med gemensamma utrymmen i berkningarna. I Sverige och Tyskland ser energideklarationen enbart till byggnaden och inte till de individuella lgenheterna i sig vilket innebr att hushllsspecifika tgrder ofta frbises. Som fr alla privatgda bostder mter fastighetsgaren som vill energieffektivisera sin fastighet mnga hinder som brist p finansiering eller tillrcklig information om frbttringstgrder. Fr flerbostadshus frvrras ofta dessa problem av andra faktorer som svrigheten i att engagera tillrckligt mnga boende samt bristerna i energideklarationen. I kombination med sdant som bygglovsanskan juridiska avtal frdelning av kostnader och ansvar samt att engagera gare blir energieffektivisering srskilt svrt. Medan omstndigheterna i olika europeiska lnder varierar t.ex. frvaltningsformer r de grundlggande utmaningarna och hindren de samma. Dessa hinder visade LEAF- gruppen p behovet av att frbttra energideklarationen i dessa situationer och tillhandahlla std fr garna genom energieffektiviseringsprocessen. om bakgrunden till projektet i Background report som finns tillgnglig fr nedladdning via LEAFs hemsida. Varfr r flerbostadshus s svra att energieffektivisera 5 Ls mer LEAFs verktyg Centralt i projektet var att skapa resurser fr att hjlpa fastighetsgare och fastighetssktare att genomfra energieffektiviseringar. Verktygen ger i det syftet rd och information om energieffektivisering och utvecklades fr att bemstra ett antal knda hinder. Verktygen bestr av LEAFs verktyg r avsedda att anvndas av exempelvis fastighetsfrvaltare bostadsfreningar lokala myndigheter kommuner energimyndigheter energirdgivare boendefreningar samt privata hyresvrdar. Vi utvecklade det tekniska verktyget och vgledningen genom erfarenheterna frn LEAF-projektets fallstudier se s. 7 -14 och testade dessa parallellt p vra fallstudier samt utvrderade det tillsammans med andra potentiella anvndare. Versioner av det tekniska verktyget och vgledningen finns tillgngliga fr sterrike Frankrike Tyskland Ungern Sverige och Storbritannien. Vgledningen finns ocks tillgnglig som en EU-version. 6 Ett tekniskt verktyg Technical Toolkit som ger en strre frstelse fr tgrder som kan frbttra energieffektiviteten i byggnader. Det innehller information om kostnader besparingar subventioner och anvndarbeteende. Fr Frankrike och Storbritannien finns ocks ett hjlpmedel fr att sammanfra energideklarationer frn enskilda lgenheter. En vgledning fr samverkan och samordning Engagement Toolkit som skapar ett ramverk fr energieffektiviseringens genomfrande samt std i beslutsfattningen. Den tar sin form i en steg-fr-steg guide som innehller rd och information om bygglov juridiska avtal beslutsfattande och kommunikation med de boende. Ladda ner verktygen gratis frn LEAFs hemsida Det tekniska verktyget och vgledningen fr samverkan och samordning Ls mer Fallstudier LEAF-projektet har arbetat fr energieffektivisering i 24 fallstudiebyggnader runtom i Europa. Det gav ovrderliga erfarenheter av de framgngar utmaningar och hinder som energieffektivisering innebr och ligger till grund fr policyrekommendationerna. Byggnaderna representerade en rad olika ldrar gandeskap frvaltningsstrukturer planeringssituationer ledningsstrukturer rekommenderade tgrder och storlekar. Vi arbetade med varje fallstudie fr att 7 Engagera de boende i energieffektiviseringsprocessen. Upprtta energideklarationer och identifiera lmpliga energieffektiviseringstgrder. Ge rd om finansieringsalternativ och bidrag. Uppmuntra de boende till att genomfra tgrderna. Stdja andra delar av processen fram till genomfrandet d de boende beslutat om att utfra tgrderna. Erbjuda rdgivning till lmpligt energisparande beteende. om LEAFs fallstudier finns i Case studies-rapporterna. Ls mer Skottland Dessa tv lgenhetshus med sex lgenheter i varje belgna i Telford omrdet i Edinburgh byggdes p 50- 60 talet i lttklinkerblock. Byggnaderna r i stort sett bebodda av bostadsfreningens hyresgster men dr finns ocks ngra privata gare och hyresgster. De boende var motiverade att frbttra utseendet p husen minska energifrbrukningen och dra nytta av statliga bidrag vilket innebr att vissa energieffektiviseringstgrder kan installeras gratis. Yttre fast vggisolering och vindsbjlklagsisolering installerades i byggnaderna och berknas minska de boendes rliga energikostander med 208 pund ca 295 Euro per lgenhet. Den strta utmaningen med projektet var att bidragen fanns tillgngliga under mycket kort tid vilket gav lite tid till att hja medvetenheten och skapa frtroende fr projektplanen bland de boende. I vilket fall ledde ett intensivt engagemang frn betrodda organisationer till att de boende gick med p frndringarna. 8 Byggnaden i fallstudien under energieffektiviseringen Den frdigstllda vggisoleringen 2600 kr sparat per lgenhet Ls mer Sverige Denna 100 r gamla jugendbyggnad i Visby gs av en bostadsrttsfrening som bestr av 16 lgenheter och en butik. Lgenheterna vrms med fjrrvrme. Byggnaden r byggnadsminne och ligger i den del av staden som r med p UNESCOs vrldsarvslista. P grund av det fanns begrnsningar fr vilka typer av energieffektivitetstgrder som var mjliga att genomfra. De boende var trots detta angelgna om att delta i LEAF-projektet fr att finna tgrder som inte kompromissade med byggnadens kulturhistoriska vrden. En tidigare energikartlggning hade identifierat problem med distributionen av vrme i huset. Detta franledde freningen att erstta cirkulationspumpen. De boende var angelgna om att frbttra vrmesystemet nnu mer och med hjlp av LEAF bestmde de sig fr att gr en injustering p vrmesystemet och byta ut termostatventilerna. Dessutom bestmde de sig fr att renovera och uppgradera fnster och terrassdrrar och lyssnade till rd om beteendefrndring. En boende uttryckte sin gldje nr renoveringen var klar Den nya drren till terrassen r fantastisk Det brukade vara s dragigt att mitt hr faktiskt fladdrade 9 Fallstudiebyggnaden frn framsidan Bursprket innan renoveringen Den nya drren till terrassen r fantastisk Det brukade vara s dragigt att mitt hr faktiskt fladdrade om LEAFs fallstudier finns i Case studies-rapporterna. 10 Gatuvy av fallstudiebyggnaden Installatr kontrollerar mjligheten att isolera hlrummet I vggen England College Court som ligger i Bristol r ett bostadshus av tegel med skalmurskonstruktion byggt p 1950-talet. Byggnaden bestr av 19 bostder bde hyreslgenheter och gda. De boende var motiverade att delta i LEAF- projekt fr att minska sina energikostnader och frbttra komforten i sina lgenheter. Energikartlggningar visade att majoriteten av lgenheterna hade en energiprestanda under riksgenomsnittet. Isolering i vggens hlrum var den viktigaste tgrden som rekommenderades till de boende fr att minska vrmefrlusterna i byggnaden. Detta projekterades men kunde inte installeras p grund av att en del av taket kollapsade under projektets gng. Frhoppningsvis kommer det att installeras vid ett senare tillflle nr taket har reparerats. Framgngen i projektet beror p att en av de boende varit mycket engagerad i projektet och agerat som en ledare genom att driva energieffektiviseringsprocessen framt. Om byggnaden skalmursisoleras frutsps en minskning av brnslekostnader fr hela bostadshuset med cirka 2.679 3.523 per r. LED-lampor har ocks installerats i tre av lgenheterna. Besparingspotential 33000 kr per r Ls mer 11 Fallstudiebyggnaden sedd frn gatan Byggnaden frn baksidans trdgrd sterrike Dessa tv flerbostadshus belgna i Wien omfattar 30 bostder bde hyres- och garlgenheter. r 2008 frnyades byggnadens vrmesystem och fnster byttes ut dock krvs fortfarande strre underhllsarbete i byggnaden. De boende uppmanades att underska vad energieffektivisering kunde bidra med fr att frbttra komforten och minska fukt och mgel i bostderna. De var angelgna om att gra kostnadsbesparingar genom att kombinera de ndvndiga underhllsarbetena med energieffektiviseringar s lngt det var mjligt. tgrder som rekommenderas fr dessa fastigheter var isolering av tak yttervgg och kllarbjlklag. De boende beslutade vid en omrstning att de skulle isolera tak och kllarbjlklag. Tillsammans frvntas dessa tgrder spara 4180 per r p energikostnader kostnader fr de tv byggnaderna. Det strsta hindret i denna fallstudie var att motivera de boende att installera energieffektivitetstgrder vid en tidpunkt d energikostnaderna var relativt lga i sterrike eftersom detta innebar att de ekonomiska besparingarna frn tgrderna var relativt sm. Vid mten fick de boende dock mjlighet att regelbundet diskutera kring energieffektivitet och nyttan med tgrderna understrks fr de boende d.v.s. kad komfort minskad fuktighet. Besparingspotential 40000 kr per r om LEAFs fallstudier finns i Case studies-rapporterna. 12 Fallstudiebyggnaden Energiexperter i byggnaden Ungern Detta flervningshus i Budapest bestr av mycket tunna betongvggar och vrms med fjrrvrme. Alla 36 bostder r privatgda men de gemensamma utrymmena gs av en bostadsfrening. De boende i detta bostadshus var motiverade att engagera sig i LEAF-projektet fr att minska sina hga energikostnader. De hoppades att projektgruppen skulle identifiera lmpliga tekniska lsningar och hjlpa dem hitta finansiering fr att installera sdana tgrder. Fre LEAF-projektet hade de boende nyligen beslutat att installera termostatventiler. Ytterligare tgrder som rekommenderas till dem i projektet var yttre vggisolering takisolering och installation av tvglasfnster. Tyvrr p grund av hga investeringskostnader och brist p statliga bidrag vid tiden fr projektet kunde vi inte g vidare med ngon av tgrderna. Fallstudien belyser dock den stora energibesparingspotentialen i ett typiskt flerbostadshus i Ungern om tgrderna hade genomfrts skulle dessa tgrder minska CO2-utslppen med uppskattningsvis 62. Minskat koldioxidutslpp 62 Ls mer 13 Byggnaden innan tgrderna gjordes Byggnaden under arbetet Frankrike Detta bostadshus belget i Saint Etienne r byggt r 1951 av betong och hade ingen isolering innan energieffektiviseringsprojektet brjade. Fastigheten innehller fyra lgenheter varav tv r gda och tv hyresrtter. I Saint Etienne finns ett hgre bestnd av lgenheter n vad som efterfrgas drfr r hyresvrdarna angelgna om att frbttra fastigheternas attraktivitet fr potentiella hyresgster. garna till de andra lgenheterna var angelgna om att minska sina energikostnader. Byggnaden hade en hg energifrbrukning och drmed stor potential fr energibesparingar. Medan bristen p stende statliga bidrag gjorde finansieringen till en utmaning hade bostadsgarna rd att bidra till tgrderna. Detta resulterade i ett tgrdspaket som installerades yttervggs- vinds - och golvisolering ett nytt ventilationssystem byte av tvglasfnster och en uppgradering av tv ldre pannor. Sammantaget berknas dessa tgrder minska energifrbrukningen med s mycket som 72. Energibesparing uppgr till 72 om LEAFs fallstudier finns i Case studies-rapporterna. 14 Fallstudien frn framsidan Betongglasfasad i trappuppgngen Tyskland Klosterweiher r ett bostadsomrde i Aachen vilket bestr av ca 60 privatgda lgenheter. Dessa bestr bde av en blandning av garbebodda bostder och privata hyresgster. De boende var angelgna om att energieffektivisera bostderna i syfte att frbttra komforten och ka attraktiviteten hos potentiella hyresgster eller kpare. P grund av problem med vrmefrluster i byggnaden rekommenderades och installerades vindsbjlklagsisolering och tvglasfnster med PVC-bgar i trapphuset. Dessa tgrder sammantagna berknas frbttra energieffektiviteten i byggnaden vilket fr med sig frbttrad inomhuskomfort. Beslutsfattandet var svrt mycket p grund av befintliga interna konflikter mellan de boende. Dock kunde representanter frn fastighetens styrelse och Fraunhofer IBP engagera de boende och leda diskussioner till att i slutndan hjlpa dem att n ett beslut om vilka tgrder de skulle g vidare med. om LEAFs fallstudier finns i Case studies-rapporterna. Ls mer 15 Resultat I det hr avsnittet beskrivs de besparingar som uppntts genom de 24 fallstudierna. Under projektets gng har Fem framgngsrikt enats och genomfrt energieffektiviseringstgrder. Fem har enats men inte genomfrt tgrderna. Nio befinner sig fortfarande i beslutsprocessen. Fr de resterande fem visade sig hindren se slutsatser s.16 fr energieffektivisering vara fr stora och de valde tminstone fr tillfllet att inte g vidare i processen. Tabellen nedan visar p vilka primrenergibesparingar och minskade koldioxidutslpp CO2 som har uppntts i fallstudierna jmfrt med de ml som faststlldes av LEAF i brjan av projektet. De planerade besparingarna frn de tio byggnader dr tgrder har installerats eller verenskommits. Dessa besparingar visas som per byggnad och per bostad som bygger p att alla fallstudiebyggnader5 . Det frvntas att mnga av de byggnader dr man inte enats om tgrder under projektets gng kommer att gra det inom en snar framtid vilket kar de besparingar som uppntts genom LEAF avsevrt. Tabellen visar att fallstudierna versteg mlet per byggnad men fll under per bostad ml. Detta beror p att mnga av byggnaderna var betydligt strre d.v.s. har ett strre antal bostder n vad som var vntat. Besparingarna visar att betydande energibesparingar och minskade koldioxidutslpp r mjliga i flerfamiljshus. Att enas om tgrder r emellertid utmanande och i mnga fall kommer det att ta lngre tid n en trersperiod vilket var fallet med LEAF d det var lngden p projektet. Besparingar per byggnad per bostad Totalt Ml Resultat Ml Resultat frvntat frvntat Primrenergi kWhr CO2 utslpp tCO2r 24000 35199 2300 1180 844767 6.00 9.71 0.55 0.325 233 5 Detta inkluderar 24 byggnader med sammanlagt 716 bostder. Fullstndiga resultat kan hittas i Results and evaluation-rapporten. Ls mer 16 Slutsatser De boendes brist p frstelse fr energifrbrukning och hur den kan minskas. I vissa fall var kvaliteten p den information som tillhandahlls genom energideklarationen dlig eller inte anvndarvnlig. Energideklarationen innehller inte i vissa lnder t ex Frankrike och Storbritannien eventuella frbttringstgrder fr gemensamma utrymmen. Std och uppmuntran frn en energirdgivningsorganisation som en opartisk tredje part frbttrar frstelse och medvetenhet vilket fick de boende att underska och genomfra mjliga alternativ. Ytterligare std frn energikonsulter och skapandet av anvndbara resurser kade frstelsen hos de boende. I andra av de deltagande lnderna har tillgngen till energideklaration fr hela byggnaden resulterat i ett helhetsgrepp vid energieffektivisering. Utmaningar och hinder Exempel p framgng Informationsinsatser Det nra samarbetet med fallstudierna gjorde det mjligt fr oss i alla deltagande lnder att identifiera de strsta utmaningarna vid energieffektivisering av flerbostadshus. De visade ocks p goda exempel framgngar och vgledande policyer vilka mjliggr energieffektivisering. De frmsta utmaningarna och hindren beskrivs nedan och vid sidan av dem exempel p framgngar dr potentiella hinder vervanns. Ls mer 17 Brist p intresse fr energieffektivisering frn boende gare ocheller fastighetsfrvaltare. En brist p regler kring beslutsfattande t.ex. i Storbritannien och i vissa fall fr komplicerade regler kring beslutsfattande t.ex. Frankrike kan frsena renoveringsprocessen. Detta r srskilt viktigt nr bidrag r tidsbegrnsade. Regelbundna mten fr de boende underlttar diskussionen och kar de boendes engagemang. Korttidskontrakt fr byggnadsfrvaltare exempelvis i Tyskland kar konkurrensen och ger fretagen strre anledning att satsa p byggnadsfrbttringar. Lngre hyreskontrakt gr att hyresgster har en strre vilja att frbttra egenskaper i bostaden trots att de inte ger den exempelvis i Tyskland. Att visa p fallstudier med liknande energieffektiviseringstgrder kan uppmuntra de boende till att godknna frslagen. Att engagera en motiverad boende till att fungera som en ledare kan bidra till att engagera de andra. Att ha ett bestmt beslutsfrfarande som rstning sterrike minskar tiden det tar fr att enas om beslut. Utmaningar och hinder Exempel p framgng Efterfrgan om slutsatserna I fallstudierapporten och i Policy recommendations- rapporten. Brist p konsekvens och enkelhet i finansieringssystem. Detta gr det svrt att planera speciellt fr flerbostadshus vilka krver mycket tid fr att utveckla planer. Finansieringskriterier kan skapa extra komplexitet fr flerbostadshus. Exempelvis d olika typer av gare d.v.s. lgenhetsgare allmnnytta och privat hyresvrd har tillgng till olika typer av finansiering i vissa lnder. Brist p gemensamt kapital och underhllsstd vilket innebr att det r mindre troligt att energieffektivisering grs. Att de boende inte kunnat bidra ekonomiskt till tgrderna. System som ger lngsiktig visshet om finansiering ocheller inte ndrar kriterierna. Finansieringssystem som r utvecklade fr att mta behoven fr speciella byggnadstyper och gandeformer t.ex. HEEPSABS- systemet i Skottland finansierar tgrder fr privatgda lgenheter i flerbostadshus dr ett antal lgenheter gs av allmnnyttan detta frenklar samarbetet mellan garna Befintligt kapital fr underhll och renovering i bostadsfreningar. Utmaningar och hinder Exempel p framng Finansiering 18 Ls mer Brist p regelverk fr flerbostadshus resulterar i en brist p incitament fr energieffektiviseringstgrder. Byggnader som inte har en frvaltning har inget tydligt ramverk fr frbttringstgrder. Plan- och byggregler begrnsar antalet typer av frbttringar som kan gras. Krav p energieffektivisering i samband med underhllsarbete och ombyggnad t ex i Frankrike. Krav p att uppfylla en viss energiklass fr bostder vid uthyrning eller frsljning t. ex. allmnnyttan i Skottland. Att ha en kvalitativ frvaltning genom frvaltningsfretag eller regelverk. Detaljerad information om vilka frndringar som fr gras i kulturhistoriskt skyddade omrden visade sig vara en framgng exempelvis i Visby Sverige. Utmaningar och hinder Exempel p framgng Regelverk Projektledning Komplexa projekt krver en samordning som bostadsgare ofta inte har mjlighet ordna. Att ha en engagerad och erfaren projektledare intern eller extern konsult. Utmaningar och hinder Exempel p framgng Tillgng p kompetens 19 om slutsatserna I fallstudierapporten och i Policy recommendations- rapporten. Policyrekommendationer Slutsatserna frn projektet anvndes fr att utveckla policyrekommendationer anpassade fr att ka mjliggrandet av energieffektivisering i flerbostadshus. Rekommendationer p en europeisk niv r sammanfattade nedan6 . Alla rekommendationer finns tillgngliga i Policy recommendations- rapporten. Utveckla och regelbundet uppdatera en allmnt tillgnglig databas ver alla energideklarationer. Frbttra Kvaliteten p energisparberkningarna som presenteras i energideklarationen. Frmedlande av rekommenderade tgrder i energideklarationen. vergripande tydlighet och frklaring av innehllet i energideklarationen. Jmfrbarheten av energideklarationer mellan olika medlemsstater. Se till att det finns energideklarationer fr hela byggnaden i alla medlemsstater med minimumkrav fr gemensamma utrymmen Frbttra frmedlingen av information om tgrder som minskar koldioxidutslpp. Utka den lokala energirdgivningen. Informationsinsatser Efterfrgan 20 Ls mer Frbttra tillgngligheten utformningen och frvaltingen av statliga fonder. Utka tillgngen p ekonomiskt std. Utveckla energideklarationens roll i det ekonomiska stdet fr energieffektivitetstgrder. Infr ackrediteringskrav p installatrer p energiexperter. Vidareutbilda de som arbetar inom sektorn med ett fokus p att utveckla lokala ntverk och frbttra kvaliteten p energieffektiviseringsprojekt. Att vid renovering och underhll ven minska koldioxidutslpp och frbttra energieffektiviteten. Infr minimumkram vid tiden fr renoveringen och vid uthyrning eller frsljning. Krv frvaltningsplaner fr flerbostadshus vilket inkluderar kommunikationsstrukturer och beslutsprocesser. Krv underhllsplaner och underhllsmedel fr flerbostadshus. Finansiering Tillgng p kompetens Regelverk 6 Dessa rekommendationer br lsas mot bakgrund av hela diskussionen om problem och mjligheter som identifierats under LEAF-projektet och srskilt br lokala vervganden beaktas nr man vervger lmpliga policy frndringar. 21 European and national policy recommendations finns att tillg i Policy Recommendations- rapporten. Finansirer Huvudfinansir Medfinansirer 22 LEAFs hemsida med slutrapporten lowenergyapartments.eu lowenergyapartments.eu Background- rapporter lowenergyapartments.euabout-leafbackground Det tekniska verktyget lowenergyapartments.euthe-leaf-toolkitthe-toolkit Vgledning fr samverkan och samordning lowenergyapartments.euthe-leaf-toolkitengagement-toolkit Case study-rapport lowenergyapartments.eucase-studies Results and evaluation -rapport. lowenergyapartments.euproject-findingsresults-and-evaluation Policy recommendations-rapport lowenergyapartments.euproject-findingspolicy-recommendations Partners hemsidor ALE Lyon ale-lyon.org Centre for Sustainable Energy cse.org.uk Changeworks changeworks.org.uk e7 e-sieben.aten Energiaklub energiaklub.huen FLAME federation-flame.org Fraunhofer Institute of Building Physics IBP ibp.fraunhofer.deen Uppsala University uu.seen Mer information 23 Copyright 2016 Changeworks LEAF partners har tilltelse att anvnda alla bilder i rapporten Changeworks Resources for Life Ltd r ett icke vinstdrivande fretag registrerat i Skottland. Charity No. SC015144. Company No. SC103904. Registered office 36 Newhaven Road Edinburgh EH6 5PY Scotland. Projektbroschyr Low Energy Apartment Futures LEAF Kontakt Uppsala Universitet - Campus Gotland Cramrgatan 3 621 57 Visby Call Telefon 46 0498 10 82 00 Besk www.lowenergyapartments.eu